Att hitta sin list..

Det här med taklisten fortsätter att vara en snyfthistoria.

Vi lyckades hitta en bred fin variant som kapades till och togs hem.

Jag var så glad och tänkte att det här går ju snabbt och smärtfritt.

Det skulle jag inte ha tänkt!

Listen täckte,,,, nästan.

Och jag är en tjurig jävel och nöjer mig inte med nästan.

Så efter att jag grinat så näsan var röd,

beordrade jag maken att ta ner den listbit han spikat upp!

I stället så monterade vi ihop grabbarnas sängar och skrivbord.

Vi var i det här fallet maken och jag.

Och det var ett litet halleluliamoment i sig självt.

Montera efter ritning är inte hans grej.

Alls.

Men han satt snällt med och hantlangade mig delar och skruvar.

Och jag svor inte en ända gång.

Varken åt maken eller Ikea :)

Tusenkronorslisten ligger i en trave vid min säng i väntan på sitt öde.

Och i morgon ska maken få åka på sågen här hemma.

Håll tummen att de har en bredare list där!

Med tanke på att taklisten fortfarande ska upp, så går det inte att dra in så mycket på grabbarnas rum.

Alla deras saker belamrar alltså vardagsrummet fortfarande.

Konstigt vad fort man anpassar sig...

i kväll muttrade jag inte ens när jag fick sträcka mig över fåtöljen för att vattna frösådden :)

Minstingen A inviger sängen.

Ny placering av sängarna. Grabbarna tycker att det är jättemysigt och sover som stockar!

Hoppas att det inte bara är av nylukten från madrasserna, utan att det håller i sig :)

Önskar oss en god natt!