Avsked och avslut....

I somras när jag var sjuk så började jag på en påbörjad duk.

Det är en hobby jag har. Jag ärver gärna påbörjade handarbeten och gör klart dem.

Så länge det inte är stickningar eller virkningar. Jag är västerhänt,

så de kan jag inte fortsätta på :)

Just den här duken fick jag av Margit, tror det var en släkting till henne som påbörjat den.

Hon har berättat historien för mig, men nu minns jag inte...

Hur som haver så var det himla trevligt sällskap när jag bara satt och hostade då i somras,

men så blev jag frisk och fick annat att göra.

Duken glömdes bort,, men hittades igen i helgen.

Nu är den klar!

Jag har lätt för att påbörja projekt, men desto svårare att avsluta dem.

Men jag tränar på avslut och på att gå vidare.

På nåt sätt känns det sorgligt att bli färdig.

Jag kommer ju aldrig mer att få sy på den här duken!

Fånigt, jag vet, men sån är jag :)

Det är något väldigt meditativt i att handarbeta.

Ofta så räknar man samma siffra om och om igen.

I den här duken var det siffran åtta som återkom.

Lägger in lite instruktionsbilder för mitt eget minnes skull :)

Så här såg duken ut när den kom till mig.

Och det här ar ungefär vad jag hade kvar att göra på duken nu i söndags.

En ruta var klippt och en liten liten del sydd, så det krävdes en del funderande innan jag kom på hur jag skulle göra. Första gången jag sytt på det här viset.

Det handlar om att klippa rätt antal trådar.

Och dra ut de trådar man klippt av.

Sen blir det en massa räkna till åtta!

Närbild på en färdig ruta.

 

Och tada! Färdigt (men ostryket) resultat :)

Duken är gulare än vad man ser på bilderna, så det här blir årets påskduk!

Önskar oss alla en god natt!